Tisdagssnack

Hej allihopa! Idag ville Mr. Bopps komma in från hagen, så det blev ridning av idag istället :) Jag körde ett lite lättare dressyrpass med fokus på att få loss hans stela bogar. Till en början kändes han väldigt stel, men efter mycket jobb med öppna och förvänd galopp i slutet kändes han riktigt bra. Den förvända galoppen var stampig och härlig, så även om känslan inte var så bra i början fick jag avslutat bra :) Imorgon blir det nog en uppföljning på dagens pass och då kommer jag nog rida ett längre pass.

Kollade ni på idrottsgalan igår? Jag och Anna tittade tillsammans med två kompisar, och vi blev så himla glada när Peder vann Jerringpriset! Hans tal tycker jag var riktigt bra också. Det gav andra insyn i hur hästsporten är och var både vackert och intressant. Vilken idrottsman och hästkarl han är alltså! 

Jag förstår dock inte hur alla "utomstående" kunde bli så förvånade över att Peder vann. Själv var jag övertygad om att han skulle hamna i final och antagligen också vinna, men ville inte säga något i förväg för att jinxa det hela ;) Så tror jag att nästan hela ridsport-Sverige kände. Ridsporten hade ju bara de senaste åren haft två nominerade till Jerringpriset varav en vann och en kom tvåa, så Peder borde egentligen ha varit en lågoddsare hos spelbolagen inför årets gala. Men, som vanligt underskattar journalister och idrottsintresserade människor hur stort intresset för ridsport är i Sverige. Det finns runt en halv miljon utövare av ridsporten i Sverige, och dessutom ett enormt intresse av hästar/ridsport på sociala medier. Självklart sprids det då som en löpeld när en ryttare blir nominerad till Jerringpriset. Eftersom vi ryttare inte har någon chans till att vinna ett jury-baserat pris på idrottsgalan (pga att allmänheten inte tycker att ridsport är en sport/inte förstår vår sport och prestationerna i den) går vi såklart all in när det kommer till att rösta på våra representanter som blir nominerade. Vi är bra på att stötta varandra inom sporten, och vi är trötta på att folk ser ner på vår sport. I sådana här situationer kan vi visa precis hur starka vi är, och hur stort intresset för ridsport är i Sverige!

Så fort Peder vann visste jag att han skulle få ta mycket skit i media, precis som Roffe fick göra 2012. Jag är dock övertygad om att Peder har tillräckligt med skinn på näsan för att skita i allt negativt som skrivs om honom, och istället kanske tycker det är lite kul att hans framgång retar ögonen ur vissa. Det är bara så ironiskt att de på galan pratade om allt hat som Lena Sundqvist utsatts för och uppmanade till mer pepp och stöttande inom idrottsvärlden, men så fort en ryttare vinner Jerringpriset börjar det hatas och gnällas igen. Men, det är klart... ridning är ju ingen sport ;)

 
/ Emma

Tages förändring genom åren

Emma skrev ju ett inlägg om Boppens förändring genom åren, så jag tänkte att jag skulle skriva ett om Tage också!

Vi köpte Tage 2007 när han var 7 år gammal från en privatperson i Varbergområdet. Hon i sin tur hade ägt Tage sen han var 4 och var den som red in honom, så han har bara vart hos två ägare förutom uppfödaren :) Tage är en extrovert häst, så han var väldigt social och framåt när han kom och i humöret/sinnet är han väldigt likvärdig då som nu. Möjligtvis att han känns lite mer hemma och fridfull nu när vi flyttat till gård.
 
Ridmässigt har det verkligen varit en resa uppför och nedför. Det hela började med att vi kraschade in i ett hinder på tävling typ en vecka efter att vi fått hem honom. Dock tröt varken mitt, Emmas, eller Tages självförtroende efter detta, utan vi tränade på i både hoppning och dressyr. Emma tävlade en del och vissa gånger gick det bra medan vissa gånger blev det uteslutning. Efter något år så började vi träna mer dressyr och tack vare det så utvecklades hans gångarter något enormt! När vi ägt honom i ett par år så lade vi hopptävlingarna på hyllan och tävlade dressyr istället. Hoppade hemma bara för omväxlings skull. 

Sen har vi haft våra otursår. Han har varit en del skadad eftersom vi inte vågade rida ut på honom(ledde till inflammationer) eftersom han reste sig, backade ner i diken och var allmänt farlig både mot sig själv, medtrafikanter och oss som red. När han blev friskförklarad 2013 så tog jag tjuren vid hornen och redde ut uterittsproblemet. Sen dess har han varit pigg och fräsch! 

Däremot så märks det på honom att han är äldre nu. Han har en del pålagringar i kroppen som vi måste ta hänsyn till och lyssna på varje dag, men än så länge känns det bra. Dock är han lite stelare nu än för några år sedan, så nog märks det att han blir äldre. Så länge han känns fräsch och är glad(well, det är ju Tage vi pratar om, men hyfsat glad, haha) så kommer han få fortsätta arbeta. Den dagen som det märks av tydligt kommer han få bli pensionär/promenadhäst. Men jag hoppas att det kommer dröja länge innan dess :) 

 
Tage när han kom till oss, augusti 2007. 

Två bilder från sommaren/hösten 2016.
I år har vi haft Tage i 10 år. Helt galet! Och hos oss kommer han få stanna livet ut ♥ 

/ Anna-
 

Boppens förändring under åren

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om hur Boppen har förändrats genom åren hos oss. Vi köpte honom 2010 när han var 13 år, och i år fyller han 20 år, så självklart är han inte samma häst nu som då.

När vi köpte honom var han väldigt snäll mot människor (precis som han är nu) men också väldigt osäker och ville hävde sig mot andra hästar på ett helt annat sätt jämfört med idag. Han har ändrat sitt beteende mot andra hästar ganska drastiskt de senaste 2 åren skulle jag säga. Tidigare kunde han jaga "nya" hästar i hagen hur länge som helst med öronen bakåtstrukna, och betedde sig rent ut sagt som ett svin. Idag behövs det knappt någon introduktion till de nya hästarna, utan han visar (såklart) att det är han som bestämmer, men det märks att han inte behöver hävda sig på samma sätt längre. 

Osäkerheten i honom finns fortfarande kvar, och han är garanterat den mest nerviga häst jag någonsin träffat. De flesta tänker nog på pigga och "hysteriska" hästar när de hör ordet nervig. Boppen är oftast ganska lugn i ridningen rent "pigghetsmässigt", men huvudet har alltid varit på helspänn. Han är fruktansvärt tittig på allt utom hinder, rädd och osäker för både nya människor och saker. Det hela har dock blivit mycket bättre den senaste tiden. Han får till exempel sadeltvång betydligt mer sällan (så gott som aldrig) nu i jämförelse mot förr. Han blir inte heller lika hysterisk när han har vilat en längre period. Den största skillnaden märks dock i hanteringen. Förr i tiden ville han aldrig gosa och gillade inte att umgås med människor över huvud taget. Idag kan han stå och bara mysa i stallet med huvudet i ens famn, och till och med söka kontakt själv. Det känns liksom som om han har landat mer i sig själv.

Ridmässigt då. Där har det kanske inte förändrats jättemycket. Visst märks det litegrann på honom att han inte är lika ung och fräsch i kroppen nu då han är lite stelare och kanske inte rör sig med lika mycket spänst mot förr, men jag tycker ändå att han är en väldigt fräsch (snart) 20-åring för sin storlek. De första åren när vi hade honom (innan alla otursskador drabbade honom och oss) så hopptränade jag på 130 nivå. Det skulle jag aldrig göra idag, utan nu nöjer vi oss med lägre höjder. 

Utseendemässigt har han sett ganska olika ut genom åren. Han har väldigt lätt för att falla ur, så i vissa perioder har han varit väldigt smal och muskelfattig. Det är först sen vi flyttade till gården som vi verkligen har fått koll helt på hullet, och nu har han inte fallit ur på väldigt länge. Så himla skönt att fri tillgång fungerar så bra för honom och att han verkar må bra och inte slösa så mycket energi på att vara stressad längre. I övrigt så kanske han är lite svankigare nu mot då (han har alltid haft en stor manke så det är svårt att säga) och han har fått lite gråa hår här och där, men han är lika vacker nu som då enligt mig ♥ 

Boppen 2010. Bilden nedan är den första bilden vi tog på honom :)
 
Boppen 2016 (har inga nytagna bilder på honom eftersom han stod skadad i höst).

Jag ska se till att Anna skriver ett likadant inlägg om Tagis också :)

/ Emma