Tisdagens Pay and ride

Nu kommer äntligen inlägget om tisdagens Pay and ride!

Jag tog in Focus från hagen, tvättade av benen lite snabbt(nackdel med fyra vita ben, haha. Fint, men smutsen syns så tydligt ;)), borstade och tog på transportskydden. Han lastades på typ 2 minuter, superduktig! 

När vi kom fram så ville vi titta på vår stallkompis Elin, så då fick Focus lov att stå själv i släpet utan att komma ut typ direkt. Vi stod kvar en stund för att se så han inte fick panik, men han var cool, så vi bestämde oss för att gå och kika. Han var lika lugn när vi kom tillbaka typ en halvtimme senare, så redig grabb! Så fort vi öppnade luckan i fram så ville han ut dock, så det var bara att tränsa snabbt och sen få ut den otåliga hästen ;)

När vi gick mot ridhuset så fick han syn på några hästar i en hage, och då kan jag säga att jag kände mig så liten. Jag ledde honom för hand, och han blåste upp sig som tusan så det kändes som att han var dubbelt så stor typ, haha. Väl i ridhuset så lugnade han ner sig, och stod till och med still när jag satt upp. Det gör han alltid hemma, men inte på bortaplan. Framridningen gick väldigt bra! Han kändes fin hela tiden. 

På banan så blev han lite spänd först, men faktiskt så kändes det som att han slappnade av relativt fort. Det blev bättre och bättre ju längre programmet gick, dessutom. Jag red med spö på banan, ifall han skulle bli matt för min skänkel. Jag behövde endast använda det en gång dock, men det var skönt att ha det med. Är det träning så är det, känner jag. Hur som helst så kändes han väldigt fin! Självklart har vi många saker att slipa och träna på, men vi fick ändå fint flyt programmet igenom. Inga missar heller, utan vi fixade alla rörelser. Vi fick 71,06% på ritten i LB:3, vilket såklart känns kul! Jag är så nöjd över att äntligen få till lite känsla inne på banan, och det var superkul. Han var så himla, himla duktig. Lyhörd, fint framme för skänkeln till 99% och vi kändes ändå ganska samspelta, även om jag vet att det kan bli ännu bättre såklart. Domaren var samma som när vi red på hemmaklubben 9 dagar tidigare, och hon såg stor skillnad. Superkul! Det måste betyda att jag börjar hitta ridningen, och att träningshelgen hos Miranda gjorde susen ;) 

Lilla Tokis <3 Han gick för övrigt på släpet på fem sekunder på hemvägen. Sånt gillas skarpt! 

Film kommer såklart också, med alla poäng och domar-kommentarer. Den kommer upp på vår kanal samt här på bloggen på lördag! :)

/ Anna

Klubbdressyr

Idag har jag och Focus deltagit i VHSKs klubbdressyr! Så kul att äntligen kunna köra igång med klubbtävlingar igen. Det var inte igår, ska jag säga er. Vi red en LB:1 på bettlöst, så första programridningen på bettlöst med andra ord!

Känslan idag var faktiskt inte så bra alls, men det såg inte ut som min känsla sa, så det var ändå skönt, haha. Han var spänd, gick inte fram för skänkeln alls och han tog inte ena galoppen. Det kändes lite som att underlaget var sirap, och inte sand. Domaren höll inte alls med om min känsla, och sa tvärt om att det såg fint ut och att han hade god energi, men behöver stärka sig. Vi landade på 66,9%, så det var kul! Vi fick till och med med oss en rosett hem, en Clearround-rosett eftersom vi var 2st som startade i LB:1 bettlöst. Focus fick 7,5 på sina gångarter och galoppdelen kändes bra när vi väl hade kommit igång i galopp. Travdelen kändes sämst för egen del. Måste säga att han kändes bättre på bettlöst i alla fall, och kontakten till, tja, nosen("munnen") kändes fin hela tiden! 
 
Det känns helt klart lite motigt när han blir sån här, för han blir liksom svår att kontakta, eller hur jag ska förklara. Det är som att han håller andan hela ritten. Han är ju spänd, och det blir att "skänkeldövheten" späs på, så det är egentligen inget konstigt. Bara att träna på och kämpa vidare, även fast jag kände mig väldigt uppgiven direkt efter ritten. Nu när jag smält det hela litegrann så känns det ändå bättre. 

Här ser ni domarens kommentarer. Lustigt ändå det sista hon skriver, att det kan se helt annat ut än vad min känsla säger. Så är det ju ofta med dressyr, så det är inget konstigt. 

/ Anna

Duktig Bellsie Snällsie

Idag var jag och Bella iväg på vår första pay and jump tillsammans. Den ägde rum i Sjövik och planen var att bara hoppa en runda på 80 cm, men det slutade med att vi hoppade två rundor istället. 

Hon var supersnäll hela tävlingsdagen och väldigt lugn både på framridningen och framhoppningen. Trots att man var tvungen att svänga tight till hindren på framhoppningen så hoppade hon fint och var med mig så gott hon kunde. Det behövs helt klart mer balans och styrka för att få till svängarna ordentligt för oss, men det blir bara bättre och bättre märkte jag :) 

Inne på banan var det tittiga hinder på nästan varje hinder, då det var utfyllt med plankor och grindar. Perfekt så vi har tränat på det inför vår första tävling om två veckor :) Första rundan red jag så himla dåligt tycker jag, men det såg inte så katastrofalt ut på filmen som jag upplevde att det kändes. Det blev en riktig back-runda där vi inte fick något flyt. Hon blev lite spänd och då blev jag avvaktande istället för att bara rida på framåt, så även om hon var felfri så bestämde jag mig för att rida en runda till för att få till ett bättre flyt eftersom hon ändå inte kändes trött.

Andra rundan blev betydligt bättre. Visst kom vi lite nära eller långt ifrån några gånger, men flytet banan igenom blev helt klart bättre även om jag behöver förbättra... allt! Bella var mer avspänd också vilket gjorde det lättare för mig, men vissa svängar är helt klart svåra fortfarande. Jag tappar lätt galoppen i svängarna eftersom hon kan vara lite svår att svänga (bogen flyter ut) och hinner inte riktigt få igång galoppen hela vägen fram till hindret de gångerna. Ibland lyssnar hon fram/tillbaks snabbare än andra gånger också och jag har inte tillräckligt bra timing ännu för att korrigera detta på bästa sätt. Men men, även om jag inte är jättenöjd med mig själv så kan jag inte vara nöjdare med min kära häst som alltid gör sitt bästa och verkligen vill vara felfri ♥ Hon har inte varit ute och hoppat sen april och skötte sig ändå såhär bra!

Nu ska jag bara träna vidare så kommer nog själva banhoppningen kännas lättare snart också. Just banhoppning där du kommer och hoppar en hel bana utan att ha känt på några distanser osv innan är ett bra bevis på hur samspelta du och din häst är. På Boppen är det inga problem eftersom jag känner honom till 100% och kan den ridningen så vi får oftast ett bra flyt på tävling, men på Bella är det såklart svårare för mig. Vi känner inte varandra ännu men jag är taggad på att både lära känna henne och bli en bättre hoppryttare så hon kan få visa vad hon går för!

 
Film från dagen kommer i nästa vecka :) 

/ Emma