Bilder på Emma & Boppen och lite tankar

Här kommer några bilder på mig och Boppen från idag. Det blev bara galoppbilder nästan då Anna kom när jag hade travat fram och börjat galoppera. Sedan galopperade jag större delen av framridningen för att få loss honom där.
 
Btw så har jag konstaterat att jag inte riktigt kan sätta så höga krav på mig själv att få bra poäng/placeringar i dressyren än. Boppen har varit skadad mars - juni och har alltså bara ridits 3 månader ungefär efter det. Det är inte konstigt att vi inte tar placeringar i LB just nu med andra ord, även om det är lite frustrerande då vi har gjort det tidigare i majoriteten av våra LB-starter. Våra motståndare har antagligen mer styrka och bärighet i kroppen för tillfället än vad vi har. Det är dessutom en stor häst som jag sitter på, som det tar tid att bygga upp kroppen på. Faktum är att det var först förra hösten som dressyren lossade "på riktigt" för oss. Då hade vi haft honom i 1,5 år. Han har alltid varit välriden, men det är stor skillnad på "hopp-dressyr" och tävlingsdressyr, och det tar tid att skola om en äldre häst till den sortens dressyr. Jag tycker att vi har lyckats bra med det. Nu har vi varit tvungna att backa ett steg, men bara för att ta sats för att sikta ännu högre! 




Är det någon som känner igen sig i mina tankar? Kanske har ni också haft en skadad häst under längre tid och vill få bra resultat med en gång när ni kör igång igen? 

/ Emma

Tävling - lok dressyr Floby ryttare

Då är vi hemkomna från dagens dressyrtävling i Floby. Vi red LB:1 båda två och här kommer vår utvärdering:

Emma & Boppen: Han var väldigt spänd på framridningen och stegrade/sprang till och med ut en gång! Det var helt enkelt jobbigt att vara så långt ifrån Tage. Efter en stund så kändes det dock bättre, men inne på banan så tycker jag att han slappnade av bättre. Jag red med mer tryck i bakkärran den här gången. Han blev faktiskt inte spänd av detta, men vi fick ett par missar, bland annat ett omslag i mellangaloppen(två språng då han bytte med frambenen... suck). Trots detta så är jag nöjd med mig själv och Bopps. Nästa gång ska jag rida med tryck utan att få missar. Domaren tyckte dock att jag skulle rida ännu mer bakifrån, men vi får ta och öka detta succesivt. Rom bygdes inte på en dag och det gör ju inte heller en häst på cirka 800 kg. Resultatet blev cirka 65,5% och någonstans i mitten av resultatlistan. Jag tycker att resultatet var lite tråkigt, eller rättare sagt, bedömningen. Domaren fastnade verkligen i "6/7-träsket". Vissa moment tycker jag att jag förtjänade en 8 på då de blev bra, och det är segt att bara hamna i mellanträsket när man tycker att man förtjänar mer. Men hey, det är så det är ibland med bedömningssporter. 

Anna & Tage: Till en början så var Tage väldigt fin på framridningen, något stark i högersidan bara. Efter ett tag så blev han dock väldigt seg tråkigt nog, och trots många övergångar galopp-skritt-galopp så blev han inte mer vaken. Sen var det ingen funktionär som "hämtade" oss på framridningen, jag hade ingen klocka och Emma och pappa var tvugna att ta ut Boppen minutrarna innan min start. Därav kunde jag knappt värma upp något i ridhuset eller tagga igång honom. 
Han var lite matt programmet igenom, lite bättre i galoppen än traven dock. Det blev inga direkta missar förutom någon snubbling och sådär. Fick faktiskt en åtta på den ökade skritten som varit en av svårigheterna! 

Mitt resultat blev i alla fall 67,241% och vi hamnade nog ett par utanför placering så jag får väl vara ganska nöjd med det ändå!

En gammal bild då vi inte har hunnit lägga in de från dagen på datorn, men både bilder och filmer kommer!


/ Emma

Min första dressyrtävling: Smack!

Eftersom vi har haft lite fokus på gamla tävlingar det senaste så tänkte jag skriva ett litet inlägg om min första dressyrtävling och ett misstag som man inte ska göra på dressyrbanan.

Det var somsagt första gången jag red en dressyrtävling, och jag tror att det var en M1-klass som jag skulle rida på Amanda. Jag hade inte riktigt koll på alla "regler" som gällde på dressyrtävlingar, och därför så satt jag och smackade under hela programmet så fort jag tyckte att det behövdes. På dressyrtävlingar så får man ju inte använda sig av rösthjälper, och det visste inte jag. När jag då fick tillbaks mitt protokoll så stod det på ungefär varannan bedömningspunkt: "smacka inte". Jag lärde mig absolut en läxa av det, och efter det så har jag inte smackat något mer på dressyrbanan. Eller okej, jag gör det ibland när jag är långt ifrån domaren och jag tycker att det behövs, men inte under hela programmet som under min första tävling.



Finns det någon annan som har gjort samma misstag? Eller ni kanske har någon annan rolig anekdot att dela med er av från era första tävlingar?

/ Emma