Våra hästar har dock ganska olika syn på dessa sötnosar.

Boppen är en riktig fölhatare. En gång när han stod i gången så stack han in huvudet i bläs-fölets box och rent sagt skrämde livet ur den lilla stackaren. Fölet blev så rädd att det ramlade/lade sig ner i boxen. Sen dess så är vi extra noggranna med att hans långa hals inte får komma i närheten av fölen igen. Så fort han ser dem så lägger han öronen bakåt och ser hotande ut. Han vill väl helt enkelt visa att det är han som bestämmer över småttingarna. Anna skämtade en gång och sa att "Men Boppen, du har ju också varit så liten en gång i tiden... eller nej förresten det har du nog inte" haha.

Tage å andra sidan är väldigt nyfiken på vad det är för små krabater i stallet. Han vill gärna hälsa på dem och ser alltid glad och snäll ut. Om fölen blir lite för närgångna så kan han dock ge ifrån sig sitt "sto-tjut" men det gör han visserligen för alla hästar när han tröttnar på dem, även Boppen trots att de är bästisar.