Idag fick Ramona göra ett litet "följa John" pass med mig. Gjorde bara simpelt i skritt, halt, backa och lite trav också. Det fungerade fint!
Pappa hjälpte mig och tömlongerade först Tage. Jag såg lite när han skrittade av och bad honom att trava lite på grusplanen bara för att se hur stapplig han var. Enligt mig så såg han faktiskt bättre ut! Därför tänkte jag eventuellt sitta lite på honom imorgon för att känna lite hur han är.
Sen tömlongerade pappa Boppen också, vilket gick bra. Hans sår ser mycket bättre ut och idag har han dessutom fått sista penicillinkuren så snart kan vi nog börja rida på honom igen :)
Hade en väldigt snygg stalloutfit:
Det är bra tur att det inte är ridskola längre alltså, haha! Synd bara att det var hoppträningar idag... Men det bjuder jag på ;)
Våra hästar har aldrig haft några problem med att stå själva i stallet/ hagen om det har behövts, vilket jag tycker är väldigt skönt. Att hästarna ska kunna stå själva kortare stunder tycker jag är ganska nödvändigt. Vid till exempel skoningar tycker inte jag att man ska behöva ta in andra hästar för att sin egen ska hålla sig lugn. Tävling är ett annat exempel när ens häst ofta måste stå själv en längre stund, och om hästen inte kan stå själv i stallet utan att bli stressad så kan man inte förvänta sig att den ska stå lugnt i transporten heller.
Om man har en häst som inte vill stå själv så tycker jag att det är bra att träna på detta. Kanske genom att ge hästen en tuss hö och sedan succesivt öka tiden den får stå ensam i boxen/hagen.
Har era hästar problem med att stå själva? och tränar ni i så fall på att få bort det problemet?
Ibland är det riktigt roligt att ha kvar sin gamla bilddagbok när man hittar gamla bilder som inte finns kvar på datorn längre(vet inte riktigt varför dock?).
Tänkte bjuda på lite blandade hästbilder!
Våran förra häst Bohun, charmtroll!
Detta är verkligen sjukt längesedan! Kan knappt gissa när det var... 5-6 år sedan kanske? Jag och Elina red i vilket fall som helst hem till vårat hus på Silver och Orkan.
Överredigerad bild på mig och Bohun. Detta måste varit -07 om inte jag har helt fel.
Jag och Elina på klubbdressyr med Hellman och Orkan. Minns att vi red en M1 clearround och att jag red fel! Har inte ridit fel sedan dess dock och jag tror att detta var -05.
Ännu en gång som vi red hem till vårat hus(ca 750 meter). Elina på Napolion, Hanna på Orkan och jag på Silver.
Finaste Hellman!
På tävling i Nuntorp, gotacupen som Emma red, -07 kanske? Minns att jag var dunderförkyld och hörde alla röster i två olika tonlägen, knepigt!
Tänkte köra på den här listan som cirkulerar ute på några bloggar jag också då jag har lite smått bloggtorka just nu.
Vem av hästbloggarna -
Skulle du vilja byta sadelkammare med? Förstår inte riktigt frågan, haha. Vill nog inte byta med någon öht. Skulle du vilja byta garderob (hästkläder) med? Caroline(internationalshowjumping) Känner du allra bäst? Känner ingen speciellt bra förutom min kära syster. Skulle du vilja träna för? Skulle kunna tänka mig att hoppträna för Kristina Warg, Mikaela Zimdahl eller Matilda Berthelius. Tycker du har den snyggaste hästen? Han är ingen blogghäst just nu, men Linn Ingvarssons fd ponny Brave heart är sjuukt snygg. Tycker du skriver intressantast inlägg? I ärlighetens namn så tycker jag att vi gör det(förutom när vi har lite bloggtorka som nu), men annars varierar detta ganska mycket då jag tycker att många bloggar skriver intressanta inlägg då och då. Dressyrmupparna brukar dock skriva intressant när de inte har torka. Häst skulle du vilja ha utöver din egen? Tycker att Sabina Borenius Saga och Carolines Orianda verkar vara hästar i min smak. De är stora, maffiga och verkar ha lika bra psyke som Boppen i ridningen(hoppningen). Skulle du kunna tänka dig att sälja din häst till? Tage: Jag tror att Camilla(camillahastskotare) och Lina Sällberg skulle ha tålamod med honom i och med att han är lite som han är. Boppen: Han är ju så okomplicerad så han skulle nog passa de flesta. Men om jag ska välja två stycken så blir det Mikaela Zimdahl och Kristina Warg eftersom de är så duktiga hoppryttare. Har du träffat utöver hästsammanhang? Ingen. Om man inte räknar med gbg horse show, men det räknas nog som hästsammanhang :)
Vore kul om lite fler ville kopiera och skriva den här listan på er blogg. Länka gärna i kommentarsfältet om ni gjort det!
Då var man inne i rutinerna igen. Dvs skola hela dagen - rida - träna - sova. Det känns ändå bra att ha fått lite fasta rutiner så man verkligen får något gjort. Vi har mycket mer att göra i skolan det här året, men det vi gör nu är riktigt intressant och då gör det inte så mycket att man får mindre tid till andra saker. Det ända som är tråkigt är att man inte kan ta lika god tid på sig i stallet.
Idag red jag Ramona och hon är inne i en liten svacka nu. Jag tycker ändå att hon gick rätt fint idag när hon väl slappnade av och arbetade korrekt, så vi får hoppas att motgångarna snart vänder och blir framgångar. Det är ju vanligt med täta bra/dåliga perioder för hästar under utbildning i och med att de håller på och musklar om sig och arbetar på ett annat sätt. Inte konstigt att de blir trötta i kroppen/psyket då.
Pappa var snäll och hjälpte till med Tage och Boppen. Idag fick faktiskt Tage longeras lite i hagen där det är mjukt underlag. Han hade varit jättepigg tydligen, inte konstigt med tanke på att han stått i en vecka nu nästan. Han är fortfarande stapplig och jag tror dessvärre han kommer vara ömfotad ett tag till. Boppen hade också blivit longerad och såret såg bra ut. Imorgon får han sin sista penicillinkur så vi borde kunna börja rida honom till helgen när såret läkt lite till.
Röda kavajer har blivit väldigt populärt den senaste tiden, vilket jag verkligen förstår då de är så grymt snygga. Här kommer några favoriter:
GPA Grand prix
Spooks:
Equiline Maia:
Min favorit av dessa är såklart Equilinen(annars hade jag ju inte köpt den) men tycker också att GPA:n är riktigt snygg. Om jag inte köpt Equilinen så hade jag lätt köpt den. Enda nackdelen med röd kavaj är att det blir lite svårt med schabrak, man kan ju inte använda mer färgglada schabrak samtidigt som röd kavaj. Det blir too much enligt mig.
Efter att vi fixat allting med hästarna inne så tog vi in Ramona för ett dressyrpass i den geggiga paddocken.
Hon var ganska tjafsig till en början, men sen lossnade hon och gick väldigt fint! Hon tyckte inte alls om att gå igenom vattenpölarna i paddocken först heller, men när jag bara visade henne att det var okej att gå igenom så gick det bra sen.
Emma tog lite bilder så de kommer upp i ett inlägg imorgon!
För ett par dagar sen filmade jag en liten snutt i stallet. Jag tänkte visa hur Boppen gnäggar, men smart som jag är så råkade jag filma med mobilen på fel håll så man ser inte alltför mycket. Kan ju dessutom rekommendera att bara kolla de första 20 sekunderna för sen händer det inget "roligt".
Båda våra hästar är så kallade "gnägg-hästar" och de gnäggar nästan varje gång de ser varandra om de varit borta från varandra mer än 5 minuter. Dock är de inte jobbiga och håller på att gnäggar och tjuter hela tiden, sånt tycker jag är väldigt irriterande. Den enda gången de kan vara lite jobbiga är när vi har med båda på tävling, då märks det verkligen på dem att de är bästisar.
Någonting jag kom och tänka på nu när vi säljer häst igen är att folk oftast är väldigt dåliga på att höra av sig när de inte vill ha hästen(syftar inte på provridningen som skedde förra veckan, utan av tidigare erfarenhet).
När vi har provridit hästar så har vi varit väldigt noga med att höra av oss till dem som vi inte varit intresserade av. Dock så verkar det vara svårt för vissa. När vi sålde häst för 4 år sedan så var det ett flertal personer som var och provred men som aldrig hörde av sig. Det är ju inte speciellt roligt att stå och vänta på ett samtal som kanske kommer, eller hur?
Är det "pinsamt" att ringa och säga att man inte vill ha hästen? Tror man att man ska såra ägaren? Det är ju faktiskt så att man inte kan gå ihop med alla hästar. Man vill ju ändå att hästen ska komma till ett ställe där köparen verkligen tycker om hästen!
Brukar ni vara dåliga på att höra av er om ni inte velat köpa hästen ni provridit?
Idag är det dags för mig att komma tillbaks till skolan igen efter ett långt och skönt sommarlov. Jag måste medge att jag har lite smått ångest över detta och är inte sugen på att börja studa igen över huvud taget. När jag har kommit in mer i vardagen så vet jag dock att jag kommer att vänja mig, och man kan ju inte bara gå hemma och dega hela livet.
För er som inte vet det så ska jag börja läsa andra året på personalvetarprogrammet på Högskolan väst. Första året var väldigt slappt, men iår kommer det att bli mer att göra. Det som är skönt med att gå på högskolan är att det räcker med att få godkänt på det man gör, och överlag tycker jag att det är mycket goare att läsa på högskolan än på gymnasiet. En annan sak som är bra med att börja skolan igen är att man får studiebidrag. När man läser på högskolan får man drygt 2700 kr i månaden vilket är mycket för mig som fortfarande bor hemma.
Observera de matchande lila täckena :) Nu när det varit halvdåligt väder och ganska kallt ute så har Boppen kunnat gå ute även på dagen. Såret verkar helt ok. Det är ganska varigt, men det betyder ju att det läker, och benet är inte svullet längre. Idag när Anna longerade så såg han väldigt pigg och fräsch ut så han är nog snart igång igen.
Nu är jag och Emma och hjälper till på en pay & jump på VoRF. Pappa skulle egentligen varit med på den med Boppen, men det gick ju inte på grund av hans sår.
Efter det måste vi åka till betet och mocka ur boxarna och fixa det sista. Sen ska även Boppen longeras och Mona motioneras. Fullt upp med andra ord!
Vi har haft strömavbrott i 1,5 timme idag på grund av åskoväder. Inte nog med att vi höll på att laga mat så skulle jag precis spara Boppens namnskylt i PS... Haha!
Nu är det dags för våra pållar att få lite nya namnskyltar! Eller åtminstonde Boppen, har inte riktigt bestämt mig hur jag ska göra med Tages än.
I morse var jag och Anna ute i stallet och grejade med hästarna. Nu när det inte är någon verksamhet på ridskolan längre så måste vi ju fodra och släppa in/ut våra hästar själva varje dag, och eftersom vi var ute tidigt i morse så passade vi på att rida/longera.
Jag red Monisen och idag kändes hon mycket bättre än i torsdags. Hon var inte alls lika trotsig och jag tänkte själv på att inte sätta alltför höga krav på henne utan red ett hyfsat kort pass med flera korta skrittpauser. Idag tränade jag mycket på att rida på volt och rida henne både inåt-utåtställd och rakriktad för att få henne lösgjord, få koll på bogen och för att få henne att ta stöd på båda tyglarna. Hon skötte detta väldigt fint.
Anna longerade Boppen en stund och efter det så var hans ben inte det minsta svullet och han såg fräsch ut när han travade runt på volten. Känns skönt att han verkar vara ok. Tage är dock lika ömfotad fortfarande, inte så konstigt med tanke på hur mycket hovslagaren fick ta bort på hans trasiga hovar. Det känns inte som så stor mening att göra så mycket mer med honom fram tills att han känns fräschare heller.
Idag ska vi flytta resten av sakerna från betet till ridskolan. Kommer kännas skönt att ha alla grejer på rätt plats.
Sveriges EM-lag i hoppning är färdigställt och kommer representeras av:
Rolf-Göran Bengtsson - Ninja la Silla
Malin Baryard Johnsson - H&M Tornesch
Angelica Augustsson - Mic Mac du Tillard
Henrik von Eckerman - Coupe de coeur
Enligt mig är det ett mycket bra och spännande lag vi skickar till EM. De tre förstnämnda har jag sedan innan trott var säkra kort, så det var ingen stor nyhet att de kom med i EM-laget. Vem den fjärde ryttaren skulle bli har jag dock funderat på så det var spännande när nyheten kom. Det ska bli kul att se Von Eckerman på Ludger Beerbaums fina Coupe de coeur, och förhoppningsvis kan det bli riktigt bra matchning. Med tanke på hur bra ekipage Sveriges lag har så tror jag faktiskt att vi har medaljchans, i alla fall med lite tur och om nykomlingarna i mästerskapssammanhang lyckas hålla nerverna i styr.
Vad tycker ni om Sveriges EM-lag i hoppning? Något ekipage ni vill byta ut?
Dessa två jackor från årets vinterkollektion tycker jag ser himla mysiga ut. Den översta passar nog fint nu i höst och de dagar det inte är alltför kallt ute medan den understa ser riktigt varm ut. Jag gillar att den understa är lite längre så den värmer ännu mer. Båda jackorna påminner faktiskt lite om två jackor som jag har så det är kanske därför som jag gillar dessa extra mycket.
(foton från Filippasridsport.se)
Dessa två plagg från höst/vinterkollektionen får däremot tummen ner av mig. Jag gillar inte trycket på hoodien, och dessutom tycker jag bara att den ser tråkig ut. Gillar man hoodies finns det mycket billigare och snyggare alternativ, även om det inte är min stil över huvud taget. Jackan är inte heller någon höjdare enligt mig då jag mest tycker att den ser ut som en regn/hajkjacka.
Efter att ha kikat på KL:s nya kollektion så tycker jag som vanligt att Kingslands produkter är hälften hiss och hälften diss. Jag köper oftast inte KL-saker över huvud taget då jag tycker att de är onödigt dyra och att man ofta kan hitta liknande, snyggare saker för en billigare peng hos ett annat märke.
Sensommaren är verkligen godistider för hästarna i och med alla äppelträd som mognar. Själv har vi två äppelträd i trädgården som är populära både hos två- och fyrbenta.
Det är väldigt uppskattat hos hästarna nu när de får massor av äpplen. Boppen och Mona tycker att de är riktigt mumsiga medan Tage inte är lika förtjust. Han äter äpplena om man ger honom dem i handen, men inte annars.
Idag har veterinären varit och kollat på Boppens sår. Boppen ska få penicillin i maten och även en penicillinsalva på såret. Han ska stå inne på dagen och vara ute på natten, och även longeras 30 minuter varje dag. Han ska vara inne för sårets skull, och longeras för att svullnaden i benet ska gå ned. Lille Tage får hålla honom sällskap när han är inne/ute, det är väl lika bra i och med att han ska vila lite nu också. Vi får hoppas att båda killarna blir friska så snart som möjligt.
Fick en fråga utav en läsare som inte hade någon mejl, så jag svarar i ett inlägg istället!
Hej Natalie, och tack så mycket!
Jag tycker inte att man kan bedöma om du är för lång på en häst som är 1.54 i mankhöjd eller inte genom att bara se siffrorna såhär i en kommentar. Det beror helt på hur hästen är byggd! Kanske kan du rida en D-ponny på 1.44 som är grov, men kanske ser för lång ut på en häst som är 1.50 i mankhöjd som är späd i kroppen?
Om du är osäker på om du är för stor för en viss häst, fråga de i din närhet!
Precis hemkommen från dressyrträningen. Tage har fått på bägge framskorna nu, men de var så trasiga att hovslagaren fick ta rätt mycket, och han var öm i bägge fram fortfarande. Sen hade han även ont i ena bakbenet, men det visade sig att det var en söm som satt dumt till så den drog pappa ur så blev i alla fall det benet bättre.
Jag red litegrann och han var stapplig i traven, dock bättre än utan skor. Sen skulle jag prova lite galopp också men han bara sparkade i princip, vilket han absolut inte brukar göra på detta sättet. Vi ska först låta honom vila ett tag så att hans framhovar slutar ömma. Sedan ska han(och Boppen) få massage och laser. Är han fortfarande lika sparkig i galoppen så måste vi kolla upp honom. Känns riktigt tråkigt, och i sådana här lägen önskar man verkligen att hästarna kunde prata!
Emma red Ramona och det märktes att hon gått väldigt bra det senaste för hon var tjafsig och trött. Hon skulle nog behöva två dagars vila/promenader så är hon nog pigg på arbete igen!
Som sagt känns det inte så roligt just nu, men så är det med hästar.
För ett bra tag sedan så beställde vi hem en träningscykel och för ett par dagar sen kom den äntligen!
Tidigare har vi haft en crosstrainer men vi sålde den i våras då vi tröttnade på den. Med tanke på att jag i princip varit helt stillastående under de månader som jag var skadad så behöver jag verkligen komma igång och träna igen. Egentligen är jag en person som rör på mig ganska mycket, så det har varit riktigt skönt att komma igång nu igen. Förhoppningsvis ger det resultat i ridningen också så småningom.
Märket på cykeln är Reebok och jag har för mig att vi beställde den från Stadium eller något liknande. Det är verkligen helt perfekt att kunna ställa cykeln framför tv:n och kolla på Vänner samtidigt som man tränar.
Det "vanliga" modet har under ett par års tid varit väldigt ridinspirerat. Man ser ofta tjejer gå runt med "jodphurskor" och "ridbyxor" på stan, men vi riktiga hästtjejer, vad tycker egentligen vi om det här modet?
Personligen har jag väldigt svårt för ridinspirerat mode bland vanliga kläder. Nu när höstmodet har kommit ut i butikerna ser jag bara ridkläder hela tiden, så jag blir nästan irriterad på mig själv. I skoaffären är det jodphurskor, ridkängor eller stövlar, och i klädbutikerna är det "ridbyxor" eller andra plagg som påminner om ridkläder.
Egentligen tycker jag inte att dessa plagg är fula, utan tvärtom så tycker jag att de kan vara snygga på rätt person. Anledningen till att jag inte gillar ridmodet i det vanliga modet beror nog på att jag själv vill ha ridkläder i stallet och vanliga kläder till vardags. Sanningen är att det var flera år sedan jag köpte ett par vanliga stövlar, och igår när jag var och shoppade funderade jag seriöst på att köpa ett par "ridbyxor" och ha som vanliga ridbyxor i stallet(de var på rea och kostade 50 kr) men de fanns inte i min storlek.
Vad tycker ni om ridinspirerande kläder i det vanliga modet? Är det någonting ni använder själva?
Här kommer en snabb uppdatering till er som undrar hur Boppen mår efter det hemska såret. Som tur är mår han bra och såret såg uppenbarligen värre ut än vad det var. Han går ute i sjukhage just nu och verkar inte alltför ledsen över det.
Att ha bandage osv över såret funkade dessvärre inte då det bara gled ner hela tiden, så vi har fixat en annan lösning. Nu smörjer vi först in såret med en salva som blir som en skyddande hinna och över den så sprayar vi på sårspray som även är antibakteriell. Såret har faktiskt läkt väldigt fint på bara någon dag så det känns skönt. Vi kan nog inte rida honom igen förrän om en vecka, men det känns i alla fall skönt att han mår bra och att det inte var någon större fara med såret.
Vi ska även försöka få tag i hovslagare idag så Taggen kan få på sig skorna igen. Ikväll har jag och Anna egentligen dressyrträning, men nu får vi se om Anna kan vara med. Jag ska i alla fall rida Mona ikväll och det ska bli kul att få träna ordentligt med henne. Det kan hon(och jag) behöva!
Idag var vi och hämtade hö till hästarna och passade på att fråga gårdsägaren som vi köpte höet av om han hade några tips till svårfödda hästar. Han tipsade oss då om Conditioning mix.
Produktbeskrivning:
Att bygga upp och bibehålla hullet utan att samtidigt orsaka några oönskade förändringar i beteendet är ibland en svår avvägningskonst. Spillers conditioning mix är sammansatt för just dessa situationer och passar också mycket bra för att få hästen i ett toppat uppvisningsskick. Ett högt innehåll av olja kombinerat med ett noga kontrollerat stärkelseinnehåll möjliggör ett högt dagligt energiintag utan att orsaka problem. Fodrets proteinsammansättning gynnar muskelansättningen.
Jag tycker att det låter väldigt bra, så det kanske är någonting att prova. Antagligen kommer vi att köpa det ganska snart och se om det fungerar på Boppen.
Finns det någon av er som har/har provat Spillers conditioning mix?
Jag bara måste beställa sånt här! Vill ha ett med Tages och ett med Boppens, eller kanske gör ett sådant "twistin" så jag får med bägge hästarna i samma armband? Tycker nog dock att "dancer" är allra snyggast. Gotta have!!
Jag är sugen på att skriva ett riktigt göttigt debattinlägg under vår kategori Tyckt och tänkt om ridsporten. Dessvärre har jag hjärnsläpp för tillfället och kommer inte på något att skriva om.
Har ni tips på något ämne jag kan skriva om? Jag behöver lite hjälp på traven!
Ursäkta den uteblivna kvällsbloggningen igår, men provridningen drog ut på tiden och när vi kom hem var vi jättetrötta.
I vilket fall som helst så gick provridningen bra. Ramona kändes fin när jag red, inte riktigt som i måndags, men hon var nog lite trött. Hon var duktig de få språng vi hoppade också. Monisen skötte sig även när tjejen provred. Det var en jättegullig och ambitiös tjej på 13 år som inte hade ridit så många år, men jag tycker att hon redde ut Mona riktigt fint ändå. Hon och hennes mamma var även så tacksamma då jag "höll lektion" för tjejen och hjälpte henne med hur Mona vill bli riden. Tjejen sa att hon hade lärt sig jättemycket och att jag borde bli ridlärare för att jag förklarade så bra. Jag kanske ska sadla om? ;) Nu får vi bara vänta och se vad de tar för beslut.
Anna tränade ju dressyr på Tage igår, men det gick sådär. Han var väldigt öm i framtassarna eftersom han har tappskor bägge fram. Pga detta så skrittade de i princip hela tiden för han var jätteknackig i traven och man såg tydligt att han ömmade. I skritten såg han i alla fall fin ut, och Anna fick lite övningar att ta med sig hem.
Nu är även hästarna flyttade till ridskolan. Känns skönt att ha dem där igen och att alltid ha tillgång till ridhus och paddock.
Eftersom Emma skrev ner sina mål för hösten tänkte jag att jag kunde dra mina med.
Som Emma redan skrivit så kommer det bli så att hon främst tävlar Boppen och jag Tage.
• Vi har redan startat LA nu i somras, och jag vill utvecklas och förbättras i den klassen. Även i LB vill jag att vi ska bli "stabilare" programmet igenom, helst slippa onödiga missar osv. Ett plus vore om vi fick högre procent, men högsta målet där är att jag ska känna mig nöjd.
• Jag vill gärna börja hoppa lite smått med Tage. Nu i sommar har vi skuttat några gånger och både han och jag tyckte det var roligt så det vill jag fortsätta med. Målet där är som sagt att ha roligt!
• Lära mig att ta allting med en nypa salt. Ibland måste det gå dåligt och jag måste acceptera att det är så. Både hästen och jag kan ha dåliga dagar, och det är ingenting man kan göra någonting åt.
Jag tycker det vore intressant att höra vad ni har för mål med er själva/era hästar/er ridning. Skriv i kommentarsfältet så kan vi peppa varandra inför höstens mörka dagar!
Fick ett samtal ikväll från Jenny om att Boppen blödde jättemycket när hon tog in honom för natten så vi fick bege oss ut med en gång. Han har gjort sig illa i hagen på något konstigt vis och fått detta sår högt uppe på benet. Dock verkar det som om det ser värre ut än vad det är. Blodet rann ut och pulserade inte(inte lika farligt), Boppen såg pigg och fräsch ut och haltade inte. Vi har lagt tryckförband på såret och övervakar honom nu ikväll så ska vi rådgöra med veterinär om de behöver ingripa på något vis.
Det är alltid surt när hästarna skadar sig, men det är ju sånt som händer när de går ute i hagarna. De är ju djur och inga porslinshästar.
Efter gårdagens tävling står fortfarande banan kvar då vi ska ha pay and jump till helgen. Pga detta så passade jag på att hoppa Ramona idag. Jag ska visa henne imorgon och då kan det ha varit bra att ha hoppat en gång ordentligt innan. Idag gick hon så himla fint! Dressyren var hon riktigt fin i och sprången var helt perfekta i princip. Hon har riktigt bra teknik den ponnyn och är allmänt okomplicerad att hoppa. Eftersom jag dels är för stor för henne, och dels pga att jag är lite osäker sen skadan så hoppade jag inte högt, en bana på 80 och ett språng på 90, men hon skötte sig så bra idag! Vi får hoppas att hon är lika fin imorgon.
Tage och Boppen fick gå ett lätt pass med skritt och lite trav på stubben idag. Tage den klantisen har trampat av sig två skor igen(...) och Boppen får ta det lite lugnt såhär dagen efter tävling.
Bjuder på en bild på Monisen från idag, och så kommer fler bilder imorgon. Hon har blivit så fin i kroppen nu, lilltjejen!
Efter gårdagens tävling har jag fått en hel del positiva kommentarer om min nya kavaj som jag kunde premiäranvända igår.
Equiline Maia:
Personligen är jag helt kär i kavajen. Jag köpte den på Skara hästsport där den normalt sett kostar 5900 kr, vilket jag tycker är väldigt mycket för en kavaj. Därför slog jag till på deras medlemskväll då de hade 20% på alla varor. Jag fick ändå betala en hel del, men ångrar det inte en sekund.
Kavajen har väldigt bra passform och ser mycket bättre ut "in action" än på produktbilder. Sedan har den ju så snygga detaljer och väldigt härlig röd färg(den finns även i marin, svart och brun). Det var en liten chansning för mig när jag köpte den. Jag köpte den nämligen när jag hade mitella+skena på armen, så jag kunde inte prova den själv, utan det fick Anna göra. Som tur var passade den fint även på mig.
Eleonor skrev en rolig fråga om den senaste filmen på mig och Boppen som jag tänkte svara på i det här inlägget.
Kom plötsligt på en fråga som ni säkert fått förut i och med att ni är systrar. Men brukar ni hjälpa varandra i ridningen - och brukar de i så fall bli irriterad stämning mellan er som syskon då när den andra vill lägga sig i (läs hjälpa till)
Svar(skrivet av Emma): Jag brukar hjälpa Anna ganska mycket när hon rider. Dels för att hon vill det och dels för att jag tycker det är roligt att instruera andra(även om jag inte är utbildad så är det alltid kul att hjälpa till). När jag var skadad och inte kunde rida så tränade jag Anna en hel del, vilket hon tyckte gav bra resultat. Anna brukar oftast inte hjälpa mig så mycket i ridningen mer än att hon kan påpeka att jag ska sträcka på mig osv. Nu efter skadan behöver jag lite pushning i hoppningen för att komma igång, så hon tjatar på mig där nu. Annars brukar jag bli lite irriterad när hon säger vad jag ska göra, men jag antar att det beror på att jag är äldre än henne och på så vis tror mig veta bättre ;)
Här kommer en liten film från gårdagens tävling. Tyvärr fick jag bara första rundan på film på min filmare till andra klassen råkade filma i marken istället för på mig, haha. Pappa var ju funktionär så jag fick ta hjälp av andra istället.
Som ni ser så blev det ett litet missförstånd på ena linjen, men i övrigt är jag väldigt nöjd med den här rundan. Känns som en bra tävlingsstart och jag är faktiskt taggad på att komma ut och fortsätta hopptävla nu i höst.
- Färgar håret och vill ha det mörkrött men det blir brunt(......)
- Mockar i stallet i foppa-tofflor, tömmer skottisen på gödselstacken och trampar på en sko med sömmarna kvar i(!!??!?)
Glad är jag i alla fall för Emmas skull! Tur att det fanns något positivt med denna dagen ;)
Före och efterbild på mitt hår. Vaaaaart är det röda? Haha... Hemmafärg = tumme ner. Kan ju också säga att mitt hår är oborstat på förebilden, därför det ser så himla slitet och äckligt ut!
Färgen jag använde mig av. Ser ni likheten? I don't. Ska i alla fall rådfråga min kära frisörvän imorgon så får vi se hur jag gör med håret! Vill ju ha rött.
Här kommer bilderna från dagens tävling. Fotade av mästerfotografen Anna Elfstrand.
Haha, näst sista bilden är ju bara för gullig. Den är tagen över sista hindret i första klassen och jag var så glad över att jag höll på att bli felfri.
Är äntligen hemkommen efter en tävlings/funktionärsdag på VoRFs lokala hoppning. Jag är hur nöjd som helst med Boppen och ganska nöjd med mig själv också, men samtidigt väldigt besviken på mig själv pga en sak.
90 cm bed A: 0 fel. Innan denna runda var jag väldigt nervös och jag hann knappt hoppa fram något, men inne på banan kändes han riktigt fin, och även jag skötte mig mestadels bra. Blev ett litet missförstånd på en linje då jag inte tog ut bågen ordentligt => jag kom lite i bottenläge på ett räcke, men Boppsen löste det ändå. Resten av banan fick vi bra flyt och vi blev felfria.
95 cm bed A:0+A:0: 6 fel. Även denna nöjda är jag hur nöjd som helst med Boppen, dock jävligt besviken på mig själv. I en sväng hamnade Boppen i korsgalopp så jag fick ingen ordentlig rytm till ett räcke som kom tätt ur sväng. Detta ledde till att jag inte såg något avstånd till hindret och stannade honom själv. Skadan sitter fortfarande kvar i huvudet och det leder till att jag blir osäker i vissa lägen. Med lite mer rutin(har ju bara "hoppat" honom 2 ggr sen skadan) kommer nog detta försvinna snart. Resten av banan kändes bra, vissa språng RIKTIGT bra. Inget slarv från hans sida, utan jag fick till en effektiv ridning och han lyfte fint på tassarna.
Såhär såg vi ut idag. Fler bilder kommer ikväll!
Det känns väldigt bra att vara igång igen, och jag känner mig faktiskt redan säkrare med hoppningen. Jag tror faktiskt att jag behövde den här tävlingen för att "komma igång" igen, även om det kanske var i tidigaste laget att tävla egentligen. Jag blir dock irriterad på de som verkar tro att jag ska kunna rida lika bra och vara lika säker i hoppningen som innan skadan. De har ingen aning om hur jag känner och vad som pågår i min hjärna just nu.
Är i vilket fall som helst glad över att jag har en sån underbar häst som Bopps. Han ställer alltid upp och gör sitt bästa trots att jag är osäker just nu.
Då var det dags för första hopptävlingen efter skadan! Jag ska rida 90 och 95 cm på hemmaplan med Boppsen och det ska bli riktigt roligt. Givetvist känner jag mig dåligt förberedd med tanke på att jag bara hoppat två gånger(och lågt) sen skadan, men det är lika bra att komma igång ordentligt, och jag vet att de höjderna bara är småplock för store Bopps.
Igår var vi på ridskolan och byggde bana/förberedde inför tävlingen idag, så Elina var så snäll och hjälpte oss att greja i stallet + motionera Ramona. Boppsen kändes lite trött, men fin igår, så vi får hoppas att han är taggad idag.
Vi hörs när jag kommer hem någon gång i eftermiddag!
Jag tror nog att ni aldrig skådat en bättre outfitbild! Haha. Pannbandet kommer vara champangefärgat och schabraket har en brun kant, inte svart. Tror det kommer bli grymt snyggt! Ni får helt enkelt se bättre bild på allt tillsammans imorgon.
För en liten stund sedan lade vi ut Ramona på annons. Här hittar ni den om ni är intresserade.
Film på Mona:
Jag kan varmt rekommendera Ramona om ni letar efter en utvecklingsbar d-ponny inom både hoppning och dressyr. Är ni intresserade, ring Sofia: 0732175005 eller mig, om ni undrar något ytterligare: 0739364126.
För ungefär en månad sedan så köpte jag och Anna Magic brush. Vi var så nyfikna på om dessa borstar levde upp till sina förväntningar. De ska ju vara så bra på att ta bort lera och få upp stöv. Men vad tycker egentligen vi om dem? Kika på filmen så får ni se!
För er som är intresserade av borstarna så finns de nog i flera ridsportbutiker och priset borde ligga på ungefär 150 kr för tre borstar. Vi köpte i alla fall våra på Skara hästsport för 150 kr.
På SM så fanns det lite montrar, och Skara hästsport hade faktiskt en bra monter med en hel del intressanta REA-grejer. Jag och Anna köpte två saker där, nämligen en rosa KL-tröja och ett silvrigt Swarowski med stora stenar. Stora stenar på pannband är supersnyggt enligt mig, och vårt andra silvriga Swarowski är sönder, så det passade perfekt med ett nytt! Vi kikade även på ett sammets-JW-täcke till Tage, men tyvärr fanns det inte i hans storlek.
Lite bilder på grejerna:
Man ser inte det så tydligt på bilden, men tröjan är svart på armbågarna och har ett litet KL-märke på ena armen. Tycker i alla fall den är riktigt snygg... jag älskar rosa!
Idag var vi då iväg på JSM i Grevagården. Tyvärr var vädret riktigt dåligt, så vi kollade bara på de första 27 starterna ungefär. Regnet bara öste ner och det är ju inte alltför roligt att fota i om man säger så! I efterhand hörde vi att resterande klasser under dagen ställdes in, så det var helt enkelt lika bra för oss att bege oss hemåt.
Anna fotade i alla fall litegrann, och här kommer några bilder. De blev dessvärre inte tip-top pga det dåliga vädret.
Sedan tog även Anna några bilder på Kristina Warg, men vi tänkte skicka dem till henne och så får hon lägga upp dem på sin blogg om hon vill.
Här kommer filmen från hoppningen med Boppen igår. Ingen stilridning direkt, men jag red bara för att få en bra känsla till tävlingen på söndag. Stilen får komma när jag kommer igång ordentligt igen :)
För ett tag sedan köpte vi Fiebings 4-way leather care som putsmedel, och vi har inte blivit besvikna.
Rengör - skyddar - stärker - återställer
Detta är det bästa putsmedlet jag har använt. Till skillnad från till exempel Horseman´s one step så kladdar det inte eller blir smutsigt i burken. Eftersom man sprayar det på lädret så är det väldigt lätt att använda och det blir inte klibbigt på lädret, utan bara rent. Förutom att lädret blir riktigt rent så blir det även glansigt och återfuktat.
Detta är verkligen ett putsmedel som jag rekommenderar! Jag har inte riktigt koll på pris eller vart detta finns att köpa då jag inte vet hur vanligt det är i Sverige än, men på Hastshopen.se finns det i alla fall 946 ml flaska för 155 kr.
Idag blir det att åka och kolla på utomhus-SM för min och Emmas del. Ska bli väldigt roligt! Kameran ska såklart hänga med så förvänta er bilder senare idag :)
Idag har jag och Anna minst sagt varit effektiva i stallet. Anna började med att rida Tage i förmiddags, vilket både gick väldigt bra och dåligt. Han var väldigt fin i traven stundtals, men högervarvet är jobbigt för där vill han inte ta ordentligt stöd på tygeln och kan bli ostadig i formen. I galoppen var han supertjurig idag, och det är inte mycket att göra åt när han har sådana dagar eftersom han är en humörshäst.
Här kommer en film från Tages pass idag, inklusive lite bakutsparkar och bus:
I eftermiddag tog vi även Mona och Boppen till ridskolan för att hoppa. Sofia hoppade Ramona, och trots att ingen av dem hoppat på ett bra tag så var de superduktiga. Ni ska bara veta vilken smidig och kvick ponny Monisen är. Man ser verkligen på henne att hon älskar att hoppa! Vi filmade dem när de hoppade och även lite i slutet när Anna travade av henne(jag och Sofia plockade in hindren). Ramona ska nämligen ut på annons till helgen, så vi ska greja lite med hennes annonsfilm snart.
Själv så genrepade jag och Boppen inför helgens tävling. I början kände jag mig rätt osäker, men när jag bestämt mig för att bara köra så gick det hur bra som helst. Är stolt över mig själv för att jag tillslut kunde rida så effektivt trots att jag fortfarande är osäker. Banan i slutet låg på 90-1m vilket är ett framsteg med tanke på att jag bara hoppade 70-95 förra passet. Boppen var lika duktig som vanligt, det är bara mina hjärnspöken som behöver försvinna.
Filmer på Mona och Boppen kommer senare, och även en utvärderingsfilm är på väg. Vad vi utvärderar då får ni se!
I det här inlägget tänkte jag(Emma) ta upp mina mål jag har med höstens tränings/tävlingstermin. Jag kommer antagligen endast att tävla Boppen i höst, både i hopp och dressyr, så därför skriver jag utifrån honom och mig så får Anna skriva ett inlägg om hennes/Tages mål senare.
Mina mål i höst:
- Jag ska komma igång ordentligt efter skadan. Jag känner mig för tillfället ganska bra igång, men behöver ändå komma igång lite till. Just nu är jag orolig för att ramla av och bryta upp skadan igen eftersom armen är känsligare för det de kommande månaderna, men jag får inte låta detta påverka min ridning.
- Jag ska lära mig sitta ner ordentligt i hoppsadeln. Just nu känns det inte motiverande att köpa en ny dressyrsadel till Boppen då han är så svår att hitta sadel till. Hoppsadeln är grymt bra då man kan inverka optimalt, nu måste jag bara lära mig att sitta ordentligt i traven också så jag inte behöver få avdrag på sitsen på tävling.
- Mina tävlingsmål i dressyr: Till hösten ska jag och Boppen rida LB och LA-klasser i dressyr, och mina mål med samtliga dressyrtävlingar är att få Boppen att bli mer avslappnad inne på banan, vilket är vår största stoppkloss just nu. Han brukar få bra poäng av dressyrdomarna, men jag vet att han skulle kunna få mycket bättre om han kunde vara mer avslappnad och lösgjord inne på banan. Nästan alla domare har skrivit att de vill ha honom mer ihopriden med mer pondus inne på dressyrbanan. Han är dock inte mogen för det än då han bara spänner sig ännu mer då(jag provade detta en tävling). När han är tillräckligt avslappnad inne på dressyrbanan får jag ta tag i den biten då det fungerar alldeles utmärkt hemma.
- Mina tävlingsmål i hoppning: Nu i höst är mitt största mål att få tillbaks självförtroendet igen då jag känner mig lite osäker efter olyckan. Jag ska försöka komma igång ordentligt med hoppningen både på träning och tävling, sen vad höjderna blir får vi helt enkelt se. Ett mål är dock att komma ut och tävla 1.10 igen, vilket jag tror borde gå med mer träning.
Efter att vi skrev inlägget om Centaura så har vi fått in lite frågor om produkten som jag tänkte svara på i det här inlägget.
Hur länge höll Centaura? För att medlet ska vara riktigt effektivt bör man spraya på varje dag.
Kan du inte lägga ut innehållsförtecking? Jag kan inte hela innehållsförteckningen, men det aktiva ämnet är en hög dos av Icaridin.
finns det på skara? Japp, vi köpte vårt spray på Skara!
vet du vart man får tag på det? Vi köpte somsagt vårt på Skara hästsport, men tror att den finns i flera ridsportsbutiker. Såg bland annat att Charlies hade den på Falsterbo.
Sedan droppade det även in ett par kommentarer om att den inte fungerade, men jag antar att det är olika för alla. För oss har den fungerat fint i alla fall, och det är bra att man även kan spraya på sig själv utan att behöva oroa sig. Nu är sommaren snart slut visserligen, men Centaura är ett tips från oss till nästa år!
Den största skillnaden inom ridsporten är kunskapsnivån. Förr var dom allra flesta som höll på med sporten, riktiga hästmänniskor. Idag är det tyvärr inte så, det är alldeles för många som försöker ta genvägaroch som inte längre rättar sig efter hästens lagar. Men det finns inga genvägar!
Jens Fredricson:
Skyll aldrig på hästen - dess prestation är ju resultatet av ditt arbete. Antagligen hade du för bråttom igår, eller så red du ofokuserat i förrgår och därför gick det inte som du hade tänkt dig idag. Respekten för hästen uteblir i samma stund vi lägger skulden på den för att vi själva gjort ett dåligt jobb.
Till helgen funderar jag och Anna att dra och kika på utomhus SM i hoppning som hålls på Grevagården(cirka 45 min från oss). På söndag när finalerna hålls så ska jag själv tävla, men det hade varit roligt att åka dit på fredagen och kolla på kvalen och fota.
Är det någon annan som ska åka och titta på SM i helgen? Eller kanske rent ut sagt någon som ska tävla själv?
Har precis kommit hem från stallet och har hunnit käka litegrann. Vad underbart det har varit att få träffa de söta små hästarna igen! Kändes nästan lite konstigt att sitta upp efter att ha varit utan ridning i lite mer än en vecka.
Nu har vi även fått lite stubbåkrar omkring vårat stall, superbra. Emma började att rida Boppen, och jag tyckte han såg fin ut. Emma tyckte att han emellanåt var fin, men att han blev lite stark och tung i handen.
Efter det red jag Tage. Han gick väldigt bra! Han fick igång bakkärran och vinklade fint på sina bakben. Kan säga att det är ganska mycket lättare att sitta på honom i traven när han gör det! Han blev också lite stark emellanåt, men han tyckte att det var rätt jobbigt och så drog han ganska mycket mot stallet. Bra träning för honom i vilket fall som helst.
Sist ut var Mona. Till en början så var hon väldigt stretig och gled ut mer och mer när jag red på volt. När hon väl kom underfund med att vi faktiskt skulle vara lite seriösa så gick hon fint! Lilltjejen tyckte det var väldigt jobbigt att gå på stubben men trots det jobbade hon på bra.
Över lag så är vi nöjda med hästarna och jag tror att vi kommer fortsätta rida på stubbåkern eftersom det är bra med omväxling för dem.
Vi fotade alla tre hästar så för att inte bombardera er med bilder så delar vi upp allt lite eftersom!
Till båda: Vilket datum och vilken månad fyller ni år? :)
Emma är född 14 juli -91 och Anna 3 mars -93.
Vilken häst hade ni först?
Vår förstahäst var ett polskt halvblod vid namn Bohun som vi ägde i några år. Otroligt snäll och go häst, men han var ingen tävlingshäst, så pga det var vi tvugna att sälja honom. Efter det köpte vi Tage :)
Vem tar hand om era hästar nu när ni är i Cypern? :) Eller får dom vila? :)
Pappa har tagit hand om Boppen och Tage, och även ridit dem. De har ju dock inte fått gå varje dag, men de har hållts igång i alla fall. Ramonas ägare Sofia har ridit henne medans vi varit borta.
(Har kortat ner denna fråga något då den var väldigt lång) Vill minnas att det var svårt att få upp flytet och en större galopp på hopptävlingarna med Bopploppan, men ändå tycker jag att varje hopptillfälle så verkar ni jobba så otroligt mycket samlande? Uppfattar jag det fel utifrån alla filmer, eller tränar ni medvetet honom för mycket tillbakatagen av någon anledning?
När vi hoppar lägre hinder/markarbete så brukar vi jobba endel samlande med honom då vi tycker det är viktigt att han ska kunna lyssna tillbaks ordentligt. När vi hoppar bana/högre hinder så har jag en bättre galopp på honom med mer tryck i, men tycker inte det är nödvändigt när man bara hoppar små hinder på 50-70 cm :) Om du vill se lite ordentlig hoppning, när jag(Emma) tränar bana osv för tränare(och hoppar högre hinder) så kan du gå in under kategorin "filmer" och bläddra tillbaks lite i arkivet. Där kan man se att jag har bättre galopp/tryck i honom. Nu kommer det säkerligen bli lite knaggligt för mig igen i början med hoppningen men snart borde jag komma igång igen.
Vad hände med Tages hoppning? Hur illa var "olyckan" när ni valde att inte hoppa honom längre?
Den enda olyckan som har hänt egentligen var när Anna och Tage kraschade in i ett hinder på en tävling. Efter det kändes han dock inte osäker, utan det kom stegvis efteråt. Min förra tränare piskade honom dock med långpiskan när han stannat och tvingade mig att rida med graman när jag hoppade, och jag tror att detta har satt sina spår i honom. Numera hoppar vi bara låga hinder för skojs skull. Det tycker han är roligt!
Sista frågan är ego från min del ;) åker ni ner mot mark/borås/gbg ngt mer i höst? Vore kul att se Tage IRL.
Japp det ska vi faktiskt göra! Den 18/9 ska både jag och Anna tävla Boppen och Tage på Hällingsjös lokala/regionala dressyr. Tävlingen är på Strömma naturbruksgymnasium och både jag och Anna ska rida LB:1 och LA:1.
Till er båda! Vad har ni köpt eran sadelpadd? Är i behov av en ny som är bra och både snygg. Tack för en bra blogg!
Oj, tyvärr kan vi inte svara på den frågan. Vet dock att vi någon gång har köpt sadelpaddar på Skara hästsport, så det är mycket möjligt att de som sitter på våra sadlar kommer därifrån.
Skulle ni kunan tänka er att ta er an en hopp-vilsen Islandshästryttare på hoppträningar, med sin lille hinderrädde Islänning? ;D
Haha, visst kan vi det :D
Hur hög är Boppen? :)
Han är 180-182 cm/mkh. Dock har han en kamelpuckel till manke, men han är allt hög ändå :)
Hur kommer det säg att ni valde ridningen? :)
Både jag och Anna har hållt på med diverse aktiviteter/sporter när vi var yngre, men det var ridningen som vi fastnade för. Vet inte riktigt varför, men vi tyckte helt enkelt att det var allra roligast.
Vad kan ni ge för tips till blivade ryttare?
Först och främst: Köp/låna bekväm och säker ridutrustning som du trivs med(behöver inte vara dyra saker) då det är väldigt viktigt. Om du ska börja rida på ridskola(vilket vi tycker är en toppenbra start) så tycker vi att du ska försöka rida så många olika hästar som möjligt då man lär sig mer då. Sedan tycker vi även att man inte ska göra någonting man inte vill. Det är bättre att ta det lugnt ibörjan istället för att tappa självförtroendet. Lycka till!
Jag rider ett 5 årigt Sto och skulle gärna vilja få lite tips från er hur man kan lägga upp olika pass så man stärker upp musklerna och får hästen att lyssna mer !
Här har vi skrivit ett inlägg om hur vi bygger upp våra hästars muskler. Om du vill ha fler tips/övningar osv så rekommenderar vi vår kategori Utbildning och övningar.
Hej allihopa! Först och främst får vi tacka för att ni har varit så duktiga på att kommentera medans vi varit borta. Det har varit väldigt kul att läsa alla kommentarer nu på förmiddagen, men dessvärre hinner vi ju inte svara på så många. Vår vecka nere i Cypern har varit toppen. Vädret har varit bra och väldigt varmt. Det var 42 grader i skuggan en dag, vilket innebar Cyperns varmaste dag iår. Inte så nice att ligga i solen då, så det fick bli skuggan.
Här kommer några bilder från resan(tagna med digitalkameran därav kvalitéten):
Jag och Jenny dansade grekisk dans en afton. Tilläggas bör att den lille cyprioten emellan oss var så svettig att man kunde krama ur hans tröja. Jenny vågade knappt ta i honom, men för mig som inte är rädd för lite baciller var det inga problem.
Ett par dagar därpå var även jag och Anna uppe och dansade...
Utsikten från vår solplats:
Oseriösa på hemkomstdagen, ganska bruna om man jämför med vad vi är normalt sett.
I eftermiddag ska vi äntligen träffa våra kära hästar igen. Blir ridning av alla tre, och kanske lite fotande också. Sedan ska jag och Anna svara på frågorna från frågestunden med. Är det något speciellt ni undrar så är det bara att kommentera.
Tycker det är riktigt fräckt med ormskinnsmönstrat på kåpa och säte, samt en snygg detalj på "stigläderhållaren". Dock känns det som att det borde vara ganska halt med så glatt material på just säte och kåpa? Den ser i alla fall rätt hal ut.
När Dressyrmupps-Linn lade upp skvallerbloggar som hon kände till så var jag och kikade på några. Såg då detta inlägget som var skrivet om mig och Emma. Vi har ju också fått kommentarer om att bloggen varit negativ någon gång.
När jag då tittat tillbaka på vad vi skrivit om så har det varit en hel del åsiktsinlägg. Är åsikter någonting som man anser vara negativt? En åsikt är ju vad man själv tycker. Jag och Emma skriver aldrig åsiktsinlägg för att provocera(det är så 2010) utan för att skriva vad vi själva tycker och sedan tycker jag det är väldigt intressant att höra vad ni läsare tycker om saken!
Man kan inte bara skriva positiva saker i sin blogg. Det är ju faktiskt inte så världen ser ut! Om det har gått dåligt på någon tävling, träning osv så skriver vi självklart det! Jag tycker inte det är rätt att ljuga om saken, för man kan ju inte sväva på rosa fluffiga söta moln hela tiden. Jag och Emma har inte heller någon hästblogg alá Foki som bara vill ha positiva saker i sin blogg.
Sen måste jag bara kommentera den kommentaren i inlägget. För mig är det ingen big deal om någon häst kickar någon gång på ett ridpass, för mig betyder inte det att det har gått dåligt. Men vi alla är ju olika!
Hur skulle ni matchat utrustningen ovan? Tycker ni det är viktigt att schabrakets "grundfärg" och lindorna ska vara samma eller är det okej att matcha lindorna med passpoalen/kantbandet?
Jag själv har alltid samma färg på lindorna som själva schabraket. Tycker det är allra snyggast så, även om det kan funka på det andra sättet också.
Förra helgen anmälde jag mig till min hoppdebut efter skadan. Debuten kommer att ske på hemmaplan(precis som dressyrdebuten) på en lokal hoppning den 21/8. Jag kommer bara att hoppa 90 cm och 95 cm då jag vill känna mig säker och få en bra känsla. Dessutom kommer jag inte att hinna träna så mycket innan, så det är ingen idé att hoppa högre heller.
Vi får väl hoppas att det går bra och att jag hinner känna mig lite säkrare i hoppningen tills dess. Men det borde inte vara några problem när man har en sådan underbar häst som lille Bopps.
En sak som jag bara måste "gilla" är Lippo-sadlarna.
Vi har sadeln till vänster till Boppen, och jag har nog aldrig ridit i en sådan skön sadel! Man får ganska stabila skänklar och den är inte så hal. Supergo verkligen! Om jag hade fått välja en sadel att rida i hade jag nog valt denna.
Jag köpte Centaura för första gången nere i Falsterbo, och jag kan säga att det är ett kanonbra flugmedel!
Innan Centaura så hade vi Ultra Shield som jag alltid varit lite emot. Jag visste inte om(trots att det står på flaskan) att det är livstids karens på det, men att det är miljöfarligt osv tyckte jag inte riktigt om. Dock höll det ju flugorna borta i åtminstonde ett dygn och inte i två veckor, så vi använde det ändå.
Tills nu! Centaura har ingen karens alls, 0 timmars tävlingskarens och är väldigt lätt att ta på. Det är nämligen som en hårspray fast den låter inte alls lika mycket. Ca 200 kronor kostar en flaska.
Här är en film när Boppen håller på att somna. Han brukar dock somna "värre" eller vad man ska säga, men vi vågar inte riktigt låta honom göra det ifall han skulle ramla ihop. Nu lät ju det ganska brutalt, men jag tror ni vet vad jag menar!
När Boppen hängde med sin underläpp första gången så såg jag att han hade ett hack där! Stackarn måste ha råkat bita sig eller något när han var yngre.
Där är det lilla hacket.
Har era hästar något "speciellt" på sina kroppar? Behöver ju kanske inte vara just hack i läppen, men något som utmärker just den hästen?
Då var busbloggaren i farten ytterligare en gång. Emma och Anna är ju som alla redan vet i Cypern och gottar sig. "Hästtrogen" som jag är brukar jag kika in på systrarnas blogg och kika lite trots allt. Nu helt plötsligt var den lösenordsskyddad vilket jag vet att de inte vill ha så jag gick in och tog bort detta.
Varför vet jag deras lösenord då? Jo, för Emma är inte alltid så smart som hon framstår. När vi gick i gymnasiet krånglade min inloggning till skolan och vi orkade aldrig gå till datateknikerna och fixa detta, så Emma logga helt enkelt in på Annas inlogg och jag tog Emmas och fick därmed hennes lösenord. Fem minuter efter jag fått de kläcker hon ur sig hur smart det är att ha samma lösenord överallt, och där fick jag lösenordet till alla hennes konton. Men hon vet även mina, och vanligtvis loggar iallafall jag såklart inte in här. Men eftersom de inte själva kan ändra så hjälpte jag till lite.
Emma & Anna, hoppas ni har det riktigt bra o härligt väder (och att ni inte blir griniga på mig ;) )
När vi var på Skara hästsport senast så provade jag ett par Pioneer crocodile-ridstövlar. Jag tycker de är så himla fina! Dock var de någon cm för små runt om och lite korta. Tycker det hade varit lite roligt att ha dem och tävla dressyr i faktiskt!
Det finns ingen jantelag - bara oödmjuka människor.
En månad efter, men för att få ihop ett åsiktsinlägg nu när vi är bortresta så kommer jag att i det här inlägget skriva vad jag tycker om TeamSL Linns inlägg "Jag bara vägrar stå i ledet".
Lite bakgrundsfakta om inlägget: Hon menar att Sverige är ett mellanmjölksland där man inte får sticka ut eller visa att det går bra för en, och man får inte skriva att sin häst är bra. Man ska framhäva hur vanlig man är och hon skriver att "alla andra medelmåttiga" som driver sina bloggar skriver dem baserat på hur man "ska" vara. Plus endel mer saker, men det blir för mycket att ta upp här.
Mina åsikter om det här inlägget är totalt motsatt Linns. Jag tycker dessutom att inlägget är fruktansvärt oödmjukt skrivet och hon får det att låta som om hon är väldigt mycket mer speciell än resten av Sveriges befolkning. Dessutom har jag svårt att tro att speciellt många skulle "spela en roll" i sin blogg. Jag har träffat några bloggare och de har varit såsom de är i verkligheten även på bloggen.
Jag tror inte att jantelagen existerar såvida du själv är ödmjuk. Det är inte provocerande att skriva att det går bra för dig och din häst, såvida du inte låter kaxig i ditt skrivande. Personligen tycker jag att det är stor skillnad på att vara självsäker och att vara kaxig. Kaxiga/oödmjuka människor gillar man inte, medan självsäkra och ödmjuka människor är inspirerande.
Det är så tröttsamt att vissa bloggare ständigt håller på och skriver hur bra deras hästar är och vilken kapacitet de har. Om hästarna nu är så bra så borde väl läsarna redan veta om det? Hur ofta hör man till exempel Rolf-Göran Bengtsson skryta om sin/sina hästars kapacitet? Nej justdet, aldrig, för vi alla vet redan att han/hans hästar är bland de bästa i världen.
Om man tittar på vilka hästbloggar det är som får de flesta negativa kommentarerna så är det just de bloggarna som är oödmjuka. Jag tror inte att de flesta elaka kommentarer dessa bloggare får beror på jantelagen eller avundsjuka, utan pga bloggarens oödmjukhet.
Om vi tar ett exempel inom hästbloggsvärlden: Kristina Warg(en av mina favoritbloggar). Hon skriver väldigt ödmjukt, och skryter aldrig om sig själv eller sina hästar trots att hon är en av Sveriges bästa juniorryttare i hoppning. Jag har nog aldrig sett en "elak" kommentar i hennes blogg, och det beror just på att hon verkar vara en ödmjuk tjej. Sedan finns det bloggar som väldigt ofta får elaka kommentarer. Beror det på jantelagen/avundsjuka? Nej, det beror på att man inte sympatiserar med dessa människor då de är så oödmjuka.
Jag tror inte att det finns någon jantelag, bara oödmjuka människor(med vissa undantag). Vad tror ni?
Jag måste säga att detta är en av de mindre snygga JW-sakerna jag sett, och JW är ändå ett av mina favoritmärken. Dock har jag för mig att dessa ridbyxor inte tillverkas längre?
Här kommer filmen från helgens tävlingsdebut. Pappa filmade bara B:1an, men det är väl lika bra för C:2an var nog inte så mycket att se ;). Jag behöver verkligen träna på att sitta ner i hoppsadeln, men det är svårt när den inte är utformad för dressyrridning(man hamnar automatiskt i lite stolsits) och man har en stoor häst. Nåja, jag är i alla fall så nöjd med Boppen den här rundan, han var så avslappnad och fin.
Just nu är vi förmodligen i Cypern när ni läser detta. Vi kommer vara på Ayia Napa i 8 dagar, alltså kommer vi hem den 16. För att bloggen inte ska stå helt tom så har vi tidsinställt ett/två inlägg varje dag. Hoppas ni har överseende över detta så hörs vi ordentligt när vi kommer hem igen.
Idag var det då dags för min debut i tävlingssammanhang efter skadan. 4 månader var det sen jag tävlade(och Boppen tävlade dressyr) så jag var ganska taggad om man säger så. Mitt mål att knipa två placeringar idag lyckades inte riktigt, men en riktigt fin runda och placering blev det i alla fall.
LC:2 - Överspänd häst! Han var ganska spänd redan på framridningen, men gick ändå helt ok där. Väl inne på banan blev det dock mycket värre, och jag hade inte så mycket att säga till om uppe på ryggen. Pga hans spändhet blev det inte så värst bra poäng, och jag var inte nöjd efter ritten. 64,64% blev det i alla fall och ett par poäng utanför placering.
LB:1 - Eftersom han var så spänd till första klassen så tog jag beslutet att rida fram riktigt länge till nästa klass. Ungefär en timmes framridning blev det, men det var antagligen vad som behövdes, för det var en helt annan häst på banan. På framridningen var han som en dröm att rida, helt otroligt fin! Inne på banan blev han såklart lite spändare och jag fick inte riktigt samma känsla som ute, men detta är definitivt den runda jag fått bäst känsla på med Boppen, och han var mycket mer avspänd och fin. Vi fick inga större missar, och landade på 65,17% vilket resulterade i en tredjeplats. Är så himla nöjd med detta för de ekipagen som placerade sig över mig befinner sig i en helt annan klass än vad jag/Boppen gör just nu.
Med lite mer rutin så kommer nog Bopps snart att kunna hävda sig ännu mer på dressyrbanorna. Dock är det väldigt kärvt om dressyrtävlingar med rätt klasser för oss i höst, då det nästan bara anordnas div III på lokal nivå, och jag får inte ens starta de tävlingarna då jag placerade mig i förklassen till div II i våras. Förutom div III så är det mest tävlingar på reg nivå som finns, och vi är inte mogna för det ännu. Nåja, vi får se hur det blir med dressyrtävlingarna senare.
Nu har klockan slagit 9.00 och tävlingen på VoRF borde ha börjat precis nu. Emma ska tävla LC:2 och LB:1 på Boppen. Får hoppas att det går bra för dem!
Uppdatering om tävlingen kommer såklart så fort vi är hemma igen.
Jag och Anna kom alldeles nyss hem från stallet. Hon var på VoRF och fixade inför tävlingen imorgon(som vi båda ska jobba på) och jag var på betet och red Bopps, putsade och fixade iordning allt.
Boppen var så fruktansvärt fin idag. Otroligt mjuk i munnen, avslappnad och lydig trots att jag bara red i ungefär 30 min. Normalt sett brukar det ta lite tid innan han blir mjuk i kroppen, men idag var han toppenfin redan från början. Jag red i hoppsadeln och längde dressyrlädren ett hål extra, vilket gjorde att det blev mycket lättare att sitta ner.
Eftersom han var så himla fin idag så är jag riktigt taggad inför tävlingen imorgon. Bara han håller sig i skinnet inne på banan så tror jag att det kommer gå toppen, och jag satsar på placering i bägge klasserna. Jag kommer dock inte bli alltför besviken om det skiter sig, det är ju trots allt första tävlingen på 4 månader.
Tidigare idag körde vi Tage och Ramona till ridskolan och red ett dressyrpass. Anna har fått ett sår på foten så hon kan inte ha på sig vanliga skor, och därför fick hon rida barbacka utan skor på Tage. Det gick i alla fall ganska bra för dem.
Själv red jag Monisen och passade på att köra ordentligt med galopparbete när vi red på ordentligt underlag. I början hade vi en liten dust, men när jag fick min vilja igenom så gick hon verkligen kanonbra. Galoppen är ju det vi behöver jobba mest på, men hon lossnade riktigt fint idag. Hon kan ju inte samla sig än, men man får ta en sak i taget och vara noggrann med att berömma ordentligt så fort hon gör rätt. Det är lika roligt att rida henne varje dag för man märker att hon blir bättre och bättre hela tiden.
Boppen har trampat av sig en sko halvt, så vi fick panikringa hovslagaren så han får på sig sin sko ordentligt idag. Imorgon är det ju tävling för oss, och vi hade inte kunnat vara med om han inte blivit skodd. Jag och Anna ska i alla fall ut om en timme och knoppa osv, och så kör jag nog Boppen till ridskolan och rider efter att han blivit skodd.
En liten komisk händelse skedde nyligen. Jag borstade Boppen och kommenterade att hästarna faktiskt inte fått några flugägg på sig i år än! Vad tror ni satt på deras ben dagen efter? Jo, flugägg såklart.
Har ni några bra tips att ta bort dem på ett snabbt och bra sätt? Jag brukar alltid använda mig av ryktsten men tycker inte det brukar fungera sådär jättebra. Sedan kan jag sitta och dra med naglarna, men det tar ju väldigt lång tid.
Idag så har jag gjort något speciellt... nämligen hoppat för första gången sen skadan! Vi tog Boppen till ridskolan så jag fick göra mina debut-hopp, och det kändes faktiskt bättre än vad jag trodde. Givetvist var jag lite ringrostig och avstånden satt inte till hundra(inte för att de gjorde det förut heller, men ni fattar) men jag fick till en bra känsla och Boppen kändes riktigt fin.
Jag hoppade inte så mycket, utan bara lite block som jag tränade lydnad över och så en kombination. Måste erkänna att det kändes lite löjligt att jag var nervös när jag styrde mot det högsta hindret som var 1m, när jag innan skadan hoppade banor på 130. Nåja, det är ju inte så konstigt att jag är lite osäker nu eftersom skadehändelsen var riktigt otäck, och vi får helt enkelt hoppas att det släpper ganska snart. Jag vet ju om att Boppen är snäll och aldrig skulle stanna för att vara dum, men det är svårt att påverka vad sin egen hjärna tänker, speciellt inte när man sedan tidigare varit hopprädd...
Det kommer nog dröja ett tag innan jag hoppar de här höjderna igen:
Nu i början är det nog väldigt viktigt att jag tar det lugnt med hoppningen, och inte skyndar för mycket. Det ska bli skönt att få börja hoppträna för Therese igen, hon kan hjälpa mig att komma igång ordentligt igen, och dessutom är hon superbra på att peppa mig och få mig att känna sig trygg.
Här kommer lite bilder från träningen den 3/8. Bilderna ute är från framridningen och de i ridhuset från själva passet. Riktigt kassa bilder från ridhuset, höga ISO-tal och kasst ljus i ridhuset + dammigt är ingen bra kombination ;)
Ni får ursäkta min usla sits, men jag kommer helt enkelt inte ner ordentligt med varken ben eller säte i den sadeln.
I onsdags var vi iväg en sväng till Skara hästsport. Vi var i stort behov av lite sk. sommarsaker till hästarna! Sen hängde det med lite andra grejer som vanligt.
Kass mobilbild! Tänkte såklart inte på att fota grejerna förrän vi var i stallet utan kamera... Boppen fick i alla fall (en supersnygg) flughuva. Tyckte den var kanon då det är dragkedja under käken, stort fluffigt nät som är väldigt små hål i, öron + att den är lagom lång.
Vi har fått en förfrågan om att skriva lite mer om Ramona och varför vi har henne på tillridning. Hennes söta ägare/vår vän Sofia var så gullig och skrev ihop ett gästbloggsinlägg som förhoppningsvis kommer att göra saker lite klarare för er alla!
Tjenare bloggen! Så kanske man bara kan skriva om det är ens egen blogg? Hmm, i alla fall, detta är Sofia, Ramonas mycket stolta ägare.
Vart ska jag börja? Jag köpte Ramona vintern 2007 och då var hon bara fyra år. Det hon kunde var väl skritt och trav, inte så mycket mer. Mitt mål från början var väl att ge henne en grundutbildning och ett bra hem med mycket kärlek. Tiden gick och för inte så länge sen kände jag att hästar inte var något jag egentligen ville hålla på med, i alla fall inte det där hela ansvaret med egen häst och så. Innerst inne visste jag att Ramona skulle behöva en annan ryttare att utvecklas med, eftersom jag själv inte har så höga krav, inte är så duktig och gillar att bara rida när jag själv tycker att det är kul. Jag blev glad när andra red henne och kunde se vilken kapacitet hon egentligen hade men som jag oftast inte kunde få fram hos henne. Jag älskar Ramona till 10000000000000000 (det går inte att beskriva) för att hon är så genomgo och när man är med henne eller bara pratar med henne och tittar in i hennes mörka ögon så förstår man att hon förstår.
Sedan blev det lite komplikationer hemma och vi var tvugna att så fort som möjligt byta hem, och jag kunde inte komma på ett bättre ställe för Ramona att vara uppstallad än hos Anna och Emma, där hon skulle få tränas och ha det bra. Men det är väl bara sånt som händer i drömmar tänkte jag. Då skulle jag ha kvar henne, nära och på ett underbart ställe med underbara människor och hästkompisar. Anna och Emma skulle utveckla henne och ge henne den tid hon verkligen förtjänade! Tid att tränas hårt, utvecklas, bli den ponny jag alltid ville ha, och senare komma ut till försäljning. Och jag är så SJUKT glad att detta hände för jag vet att Ramona STORTRIVS
Som ni säkert redan har läst i inlägget där jag igår (tisdags) red henne i gräspaddocken. Jag blev så glad för jag kände att Ramona verkligen hade fått bort de fel jag hade lärt henne, och hon kändes inte bara som en underbar ponny, utan min drömponny. Jag har nog aldrig varit så stolt. Så jag är evigt tacksam, tack Anna och Emma för att ni finns och hjälper mig med min Ramona! Tack för allt!
Jag tog in Tage och Ramona igår från hagen, och eftersom de var de sista ut så stängde inte jag grinden. På kvällen släppte vi sedan ut alla hästar, och jag tänkte ju inte på att grinden var öppen.
Det gick nog en timme sedan vi släppt ut dem så ringer ägaren till stallet. Precis när pappa lade på så kom jag på att jag glömt stänga grinden(vi släppte inte ut dem från samma grind). När vi kom till stallet så stod de bakom grannens hus och åt av en veteåker. Fick tag på Carizma och så följde Tage och Boppen med. Ramona stod dock kvar och åt av veten så vi fick hämta en hink med lite godis i som hon gärna ville ha tag på.
Jag trodde att grannarna skulle vara lite småsura, det är ju kanske inte så roligt att ha 4 hästar i trädgården, men de var tvärtom rätt glada och sa "det är alltid roligt när det händer någonting!"
Jag lär ju förhoppningsvis inte glömma att stänga grinden efter mig igen...
Igår red jag min första dressyrträning för Carina efter skadan. Jag red Boppen eftersom jag ska tävla honom på söndag och han skötte sig bara fint. Dock red jag i dressyrsadeln och jag kommer nog aldrig rida i den igen för den passar varken mig eller Anna. Vi kommer helt enkelt varken ner i sadeln eller kommer åt med benen. Pga det så får vi mycket svårare att inverka på Boppen, så jag kommer att rida honom med hoppsadeln i fortsättningen.
Eftersom jag varken kan sitta ner i traven eller knappt rida lätt i dressyrsadeln så red vi mestadels galopparbete där vi red endel öppnor, slutor, byten och att han allmänt skulle lyssna fram och tillbaks. Han kändes somsagt fin med tanke på hur lite jag kan inverka i sadeln. Det känns som om Boppen bara blir finare och finare just nu, så vi får hoppas att han kan formtoppas tills på söndag!
Idag har den lilla rödtotten namnsdag, så vi får väl säga grattis till Tage ;) Några har kommenterat det på bloggen och jag har till och med fått en grattishälsning via Facebook, kul!
När vi var iväg och provade sadlar förra året så kallade sadelutprovaren mig för dressyrtant, haha!
Jag hade precis suttit upp och skulle spänna det sista på sadelgjorden på den första dressyrsadeln jag provade, när sadelutprovaren utbrast:
"Du är ju en äkta dressyrtant! Jag har aldrig sett någon spänna gjorden själv på en dressyrsadel."
Jag blev ganska förvånad över vad hon sa faktiskt, det kommer en hel den folk till det stället och ingen spänner gjorden själv? Lustigt var det i vilket fall som helst.
Idag har jag, Emma och våran kompis Hanna ridit, plus lite Sofia också!
Jag började med att rida Ramona. Hon var lite tjafsig, men gick ändå bra. Provade på lite galoppfattningar från skritt som hon tog ganska bra, ska fortsätta jobba med det har jag tänkt.
Efter mig så red Sofia på henne(Ramonas ägare) och hon tyckte det var stor skillnad på henne. Alltid kul att höra! Så det gick finfint för dom. Sofia kommer rida Mona hela veckan när vi åker utomlands.
Emma red på Boppen. Hon tyckte att han kändes bättre än vad han gjort igår. De red lite galopppiaff, och allmänt samling-ökning i galoppen, att han skulle lyssna både fram och tillbaks. Han var inte alls lika tung i handen som igår. Visserligen red hon i hoppsadeln så hon kom åt honom mer, men skönt att han kändes bättre ändå.
Hanna fick rida Taggis. Han gick bra, tyckte att Hanna var lite jobbig emellanåt ;) Hanna tyckte att han blivit fin och jag tyckte det såg bra ut det jag såg!
Jag själv måste erkänna att jag inte riktigt gillar skrikiga färger på just stigbyglar. Det kan bli lite too much! Dessutom är dessa inga säkerhetsstigbyglar över huvud taget, och det är kanske inte främst dressyr som de används till.
Under gårdagens ridpass på Boppen skedde någonting som aldrig skett förut...
En gigantisk broms sätter sig på Boppens man, och vad gör jag? Istället för att i panik börja skrika och gråta så viftar jag lite nonchalant(och ascoolt) bort den. Ni ska bara veta hur chockerad jag var efteråt över min prestation. Kanske har jag blivit mogen nu när jag fyllt 20? Man kan ju hoppas på det i alla fall.
Har snott denna fina bild från min kära vän Nathalie. This is how I dance!
Hoppas att vädret är lika fint hos er som det är här. Vi ska passa på att njuta av det idag, för vem vet, imorgon kanske det blir regn och trist igen.
Idag när jag kikade in på aftonbladet så såg jag att en kvinna från Djurens rätt skrivit en debattartikel som handlar om trav- och galoppsporten. Eftersom det inte är så ofta man kan läsa om hästsporten på de vanliga nyhetssajterna så var jag tvungen att läsa artikeln, och den var faktiskt riktigt intressant.
Djurens rätt menar att trav- och galoppsporten innebär väldigt stort lidande för hästarna, och att det inte är naturligt för hästarna att springa så fort de kan, såvida de inte flyr från något. "Inom galopp- och travsport hävdas gång på gång att kapplöpningshästar älskar sitt jobb, eftersom hästar som är skadade eller inte mår bra inte vill springa." är ett citat från artikeln, och jag tycker att det citatet är ganska korkat(vilket även skribenten tycker). Det nämns även att en galopphäst gick omkull under ett lopp, bröt benet och fortsatte trots det att springa. Gjorde den det för att den älskar sitt jobb? I don´t think so.
Jag är inte speciellt insatt i trav- och galoppsporten, men jag tror att hästar i vissa stall kan ha det väldigt bra, medans hästar i andra stall kan ha det mycket sämre. Sedan är det ju inte direkt hälsosamt för en häst att springa fort, med huvudet högt upp i luften under en lång sträcka och hästarna blir utslitna snabbare än ridhästar. En sak som är sjuk är att det är så mycket pengar som omsätts och pga det så tror jag inte att många av trav- och galopptränare har lika stor relation till djuren som vi ryttare har(oavsett nivå).
Djurens rätt ifrågasätter om dessa tävlingar ska få arrangeras. Vad tycker ni? Ska trav- och galopptävlingar få arrangeras?
Kom precis hem från stallet där jag tog mig ett dressyrpass på både Boppen och Monis i stekande hetta.
Boppen kändes inte så jättebra idag. Han var tung i handen och jag kunde inte riktigt rida ihop honom. Mot slutet släppte han endel, men kändes inte tip-top ändå. Sedan har jag ju ett problem. Jag ska tävla honom på söndag men kan inte sitta i traven. Om det känns alltför dåligt närmre helgen kanske jag tävlar Tage istället... jag får helt enkelt se. Boppens dressyrsadel gillar jag inte heller för man hamnar automatiskt så framåtlutad och trots att jag verkligen försöker luta mig bakåt så känner jag mig fastlåst. Dock var det ingen annan sadel som passade hans rygg så det är bara att vänja sig.
Monis däremot var en fröjd att rida idag. otroligt skönt att komma upp på en ponny efter att ha ridit Bopps på ungefär 1.82, hon är ju lite lättare att rida ihop. Hon var så stadig och fin i skritten och traven idag, och jag hade nästan ingenting i handen. Duktig ponny! Galoppen har vi fortfarande endel att jobba med, men det kommer så småningom släppa det också. Hon har blivit väldigt fin hittils under den månaden vi haft henne och det ska bli spännande att se hur hon är om ytterligare en månad.
Har någon av er tips på "uppiggande" kraftfoder? Tage skulle behöva få mer energi i ridningen, och speciellt nu på sommaren blir han slö. Just nu går han bara på korn och mineraler. Havre blir han alldeles för stark i huvudet för att kunna gå på.
Har ni några erfarenheter av lite lata hästar? Vad har ni i så fall gett dem för foder?